Prestationsstyrning är den dimension som mäter om en organisation ser vad AI ger, och om den informationen landar någonstans. Inte om det finns en dashboard, utan om någon tittar på vad en AI-tillämpning förändrar i genomloppstid, kvalitet eller felmarginal, och om det resultatet påverkar nästa beslut. En nivå högre kostar inget fast belopp, eftersom avståndet mellan nivåer skiljer sig per organisation. En organisation som ännu inte mäter något måste bygga upp något annat än en organisation som redan mäter men aldrig använder resultaten någonstans. Vad som däremot står fast: kostnaderna sitter sällan i programvara. De sitter i tid, upprepning och viljan att ta resultat på allvar även när de är negativa.
Dimensionen tittar på tre saker. Först om ett resultat definieras innan en AI-tillämpning startar — vad ska bli bättre, och hur ska det synas. Därefter om det resultatet faktiskt mäts efter en tid, i stället för att antas. Slutligen om mätningen får en konsekvens: anpassas, utökas eller stoppas en tillämpning utifrån vad som mätts, eller förblir resultatet en siffra i en rapport som ingen öppnar igen. Många organisationer får låg poäng inte för att de inte mäter, utan för att mätningen inte har någon plats i ett beslut.
På baseline-nivå finns ingen beskrivning av vad framgång innebär innan en AI-tillämpning börjar. Man tittar i efterhand på om något "kändes bättre", utan fast måttstock. Vad det innebär i praktiken för en organisation som befinner sig på denna nivå beskrivs på sidan om vad nivån baseline innebär i praktiken.
På foundation-nivå har man visserligen namngett ett resultat, men mätningen sker en gång eller av en slump. Någon kontrollerar efter några veckor om det fungerar, men det finns ingen upprepning och ingen fast form. Sidan om vad nivån foundation innebär i praktiken visar hur den situationen skiljer sig från baseline och från nästa nivå.
Från activation blir mätning en vana i stället för ett undantag: samma måttstock granskas på nytt vid fasta tillfällen. Vid insight kopplas det resultatet till ett beslut — en tillämpning som inte levererar vad som förväntades i förväg anpassas eller stoppas. Vid intelligence är mätningen inbäddad i ett bredare rytm: prestationer hos AI-tillämpningar läggs bredvid varandra och jämförs, så att organisationen lär sig vilken typ av tillämpning som slår an och vilken inte gör det.
Prestationsstyrning beror på dimensioner som kommer tidigare i ordningen. Utan en organisation som vet vem som är ansvarig för ett resultat förblir en mätning en siffra utan ägare — det börjar med frågan om hur mogen organisationen är när det gäller AI, som besvaras via organisationsdimensionen. Utan infrastruktur som gör det möjligt att registrera data om användning och resultat finns det inget att mäta — se it-infrastrukturdimensionen. Och utan datahantering som avgör vilka data som är tillförlitliga nog att förlita sig på ger en mätning kanske en siffra men inget att hålla fast vid — se datahanteringsdimensionen. Den som vill höja prestationsstyrning utan att ha dessa grundpelare i ordning mäter något, men inget att bygga på.
Steget från baseline till foundation kräver framför allt en överenskommelse: namnge innan en tillämpning startar vad framgång innebär, och dokumentera det på en plats där det senare kan hittas igen. Det är ingen investering i teknik, utan i vana.
Steget från foundation till activation kräver upprepning: att samma måttstock återkommer vid fasta tillfällen, i stället för en engångsblick. Det kräver tid från någon som sätter det på agendan och fortsätter fråga efter det.
Steget till insight kräver något svårare: viljan att dra tillbaka eller anpassa en tillämpning om mätningen är negativ, även om man redan investerat i den. Det är mindre en kostnadsfråga än en kulturfråga.
Steget till intelligence kräver slutligen en jämförelse mellan tillämpningar sinsemellan, så att organisationen inte lär sig från fall till fall utan ser mönster. Det kräver en fast plats där den jämförelsen görs, och personer som får tid för det.
Mognadsmätningen från hybridresourcing.com visar om en organisation kan bära det som AI ger — om grundpelarna finns på plats, och om prestationsstyrning kan bygga på dem. Den säger ingenting om vilka uppgifter inom själva arbetet som är lämpliga att låta AI ta över, och i vilken utsträckning. Den frågan besvaras av arbetsanalysen från FTE TO AI, som per uppgift beräknar vilken del av den som kan överlåtas till AI. Den som väl vet var organisationen står på denna dimension har därmed också en indikation på om resultaten av en sådan arbetsanalys senare kommer att landa någonstans, eller försvinna i en rapport som ingen öppnar igen.
Mognadsmätningen, med plot-omgången där flera personer poängsätter separat och spridningen mellan deras svar blir synlig, är fortfarande under utveckling. Den som vill använda mätningen så snart den är tillgänglig kan anmäla sig till väntelistan.
Vraag maar wat er moet staan voordat AI in uw organisatie kan landen.
Answers come from this site’s knowledge base. Not tailored advice, and not a scan of your company.