I många styrelserum handlar samtalet om AI förr eller senare om tempo. Den ena styrelseledamoten vill accelerera, den andra bromsar, och ingen kan exakt peka ut var skillnaden i uppfattning kommer ifrån. Det beror inte på att man inte vill komma överens. Det beror på att det inte finns någon delad bild av var organisationen står just nu. Utan den bilden är varje ståndpunkt om tempo en åsikt, och åsikter är svåra att förena. Varför er direktion är oenig om AI-tempot beskriver detta mönster mer i detalj; den här sidan handlar om arbetssättet som gör något åt det.
Mognadsmätningen från hybridresourcing ställer inte en åsikt mot en annan åsikt. Den lägger sju dimensioner sida vid sida — bland annat organisation, IT-infrastruktur och datahantering — och fastställer för varje dimension en nivå: baseline, foundation, activation, insight eller intelligence. Det ger inget omdöme om ambition, utan en beskrivning av var organisationen befinner sig just nu, dimension för dimension.
Det viktigaste här är ordningsföljden. De grundläggande dimensionerna kommer före de beroende, inte som en preferens, utan eftersom det är den ordning i vilken det fungerar. En organisation som på datahantering fortfarande ligger på baseline-nivå kan inte uppnå activation-nivå på en beroende dimension, hur gärna styrelsen än skulle vilja det. Mätningen synliggör den beroendet i stället för att förutsätta det.
Den del som förändrar tempo-samtalet mest är plot-rundan. Flera personer från organisationen — styrelse, direktion, och ofta även personer som faktiskt utför arbetet — poängsätter samma sju dimensioner oberoende av varandra. Först därefter läggs poängen sida vid sida.
Vad som då blir synligt är spridning. Inte en siffra, utan en rad bedömningar som skiljer sig åt, och just dessa skillnader är där samtalet normalt redan fastnar. Om VD:n bedömer datahanteringsdimensionen till insight-nivå och CIO:n till foundation-nivå, är den skillnaden inte längre en stämning i mötesrummet. Det är en siffra som kräver en förklaring. Varför poängsätter den ena högre än den andra? Vilket antagande ligger bakom det? Plot-rundan förflyttar samtalet från tempo till antaganden, och antaganden kan prövas.
Mätningen fastställer inget tempo. Den ger ingen skräddarsydd rådgivning, ingen rekommendation om vad organisationen bör göra nu, och ingen prognos om hur lång tid det tar att komma från en nivå till en annan. Det beror på för många faktorer som mätningen inte känner till — branschkontext, tillgänglig kapacitet, tidigare investeringar — för att uttala sig om det på ett sätt som är mer än gissningar.
Mätningen garanterar heller inget om utfall. En hög poäng på en dimension säger något om nuläget, inte om vad organisationen kommer att göra med det eller vad det ger. Och mätningen är en ögonblicksbild; den åldras. Hur ofta en mognadsmätning behöver göras om tar upp frågan om hur länge en poäng håller, och svaret är: kortare än styrelseledamöter ofta förväntar sig, särskilt för organisationer som just börjat förändras.
Vad mätningen heller inte gör är att göra samtalet överflödigt. Den förflyttar samtalet till en plats där det är mer produktivt, men styrelsen och direktionen måste fortfarande föra det själva — med varandra, om den spridning som plot-rundan avslöjar.
En låg poäng på en av de grundläggande dimensionerna är inget negativt omdöme. Det är en beskrivning av var organisationen befinner sig, och den beskrivningen kräver ett beslut: bygga först, eller fortsätta trots risken. Vilka två scenarier hör till en låg poäng förklarar vilka två vägar som då står öppna, utan att den ena framställs som bättre än den andra. Det är också varför denna mätning inte ger råd: vilken väg som passar är en avvägning som ligger hos organisationen själv, inte hos ett instrument som bara mäter.
Det är här bra att hålla skillnaden skarp mellan vad denna mätning gör och vad den inte gör. Vad skillnaden är mellan att bära AI och att låta AI ta över gör den skillnaden explicit: denna mätning handlar om bärkraft, inte om vilka uppgifter AI skulle kunna ta över. Den som bara tittar på ett chattfönster för att avgöra om organisationen är redo missar den största delen av vad som fortfarande måste finnas på plats — vad ni inte ser om ni bara känner till chattfönstret visar vad som faller utanför det.
Mognadsmätningen, inklusive plot-rundan, är fortfarande under utveckling. Den som redan nu vill använda något av detta kan ställa sig på väntelistan; det finns ännu inget instrument som idag står redo att fyllas i. Vill ni redan nu veta hur mogen er organisation verkar vara just nu, ger hur mogen er organisation är när det gäller AI en första riktning, utan skärpan hos den fullständiga mätningen.
Så snart det är klart om organisationen kan bära AI, finns det fortfarande en separat fråga öppen: vad AI inom den organisationen faktiskt kan ta över. Det är en annan mätning, med en annan skala. Arbetsscanen från FTE TO AI räknar per uppgift ut vilken del av arbetet som kan tas över av AI, utifrån uppgifterna som de utförs nu. Där den här sidan handlar om beredskap, handlar arbetsscanen om innehåll — och båda svaren behövs innan tempo-samtalet verkligen blir konkret.
Vraag maar wat er moet staan voordat AI in uw organisatie kan landen.
Answers come from this site’s knowledge base. Not tailored advice, and not a scan of your company.